Det kallas lycka

Underbara vänskap!

Njuter?!

Den stora tröttheten har drabbat mig. Jag hoppas att den botas snabbt för någon trötthet har jag varken tid eller lust med. Arbetsdagen har varit fylld till bredden och därför ska jag spendera kvällen med att göra så lite som möjligt. Jag har lagat mat av det som fanns i kylskåpet, kokat te och bäddat ner mig under täcket i soffan. Vanligtvis hade jag nu njutit av ensamheten en kväll som denna men icke. Det har redan uppstått lite längtan. Otäckt. Maten står fortfarande på diskbänken för insikten om att alla mina matlådor befinner mig på jobbet kom som en smäll i ansiktet. Den stora tröttheten bidrar till lättirritation och för att undvika detta intalar jag mig att det som inte syns finns inte.

Nu ska jag dricka te och försöka njuta. Försöka duger.