Måndag och ett å annat leende

Måndag.

Denna veckodag kan tyckas vara den värsta utav dom alla. Å just denna måndag har varit värre än värst. Jag började denna måndag att på allvar börja räkna ner mot semestern. Det skulle jag aldrig ha gjort. Jag har aldrig varit så nära semestern men jag har heller aldrig känt mig så långt ifrån. Hur som helst är inte måndagar helt tokdåliga. Det finns en charm med dessa veckodagar också. Charmen består oftast i att jag kan summera helgen som gått och jag kan oftast konstatera att det har varit en bra helg och detta genererar oftast ett litet leende på mina läppar. Måndagar är alltså enda anledningen att tänka bakåt å inte framåt. Just därför att detta bakåtänk kan generera ett leende medan framåttänket och oändligheten till fredag kan gererera tårar. Hur som helst så finns det vissa saker som jag ler åt även denna helg. Vad sägs om en helkväll vid en lägereld med viskleken, spyor och nakenbad? Jag ler. Eller en regnig fredagskväll nerbäddad i soffan tittandes på en film? Jag ler. Eller varför inte en lördag full av öl, vänner, musik, herrgårdsparken, en fantastisk tandrad, en cykeltur och en värdelös efterkaka? Jag ler. Eller en söndag när rykten börjar florera, jag får gå på kalas och dessutom äta mat tre gånger. Jag får även tillfället att gosa med en gullunge och avsluta kvällen med en promenad. Jag ler.

Å inte nog med det. En måndag som innehöll en tidig morgonpromenix och ett uppdukat frukostbord, dessutom ett nytt hallgolv. Återigen, jag ler.

Nu ni, nu äre full fart mot semestern!

Kladd & pappa

Jag hade tänkt ta lärdom av mitt förra inlägg och istället för att klaga så skulle jag igår ta tag i en del av mitt kaotiska liv. Det krävdes ingen längre eftertanke för att inse att den delen av livet som är möjlig att åtgärda just nu är mitt hem.
Lördagen började bra, jag vaknade upp utvilad i Jossans säng och begav mig till jobbet. En riktigt bra dag på jobbet, lugnt på telefonen och lite sådär allmänt trevligt typ. Inom mig rådde dock fortfarande kaos men jag hade bestämt mig, idag skulle det ske. Mitt kaotiska hem skulle röjas upp. Detta innebar dock inte att hallen skulle flyttas tillbaka till hallen, att golvet skulle läggas och att garderobsdörrarna skulle sättas tillbaka.
Nej nej nej. Det innebar att jag skulle ta tag i mitt gigantiska diskberg, jag skulle plocka iordning tvätt, ta bort all färg som hade fastnat på diskbänken och jag skulle även måla lite färg på en vägg i vardagsrummet eftersom det fattades lite färg där, bitvis. För att råda bot på denna stress kompade jag en timme och gasade hemmåt för att åtgärda detta.

Jag kom hem och var fylld med energi. Diskberget och tvätten försvann i ett kick och jag började gno bort färg på diskbänken. Hällde ut lacknafta på bänkskivan och där började mitt tålamod tryta. Jag gav inte upp. Jag började istället måla på rikligt med vit färg på min (som jag då trodde) vita vägg. Jag började ana oråd eftersom det nymålade syntes så tydligt.

Vägrade inse fakta och åkte hem till pappa. Där informerade Ulrika mig om att färgen jag hade på väggen var inte vit, den var utblandad med grått. Å där tog energin slut. Jag har numera en ljusgrå vägg med vitt kladd på. Det gottiga med denna historia är att jag även denna gång kan skylla på... ja just det, pappa! Han har gjort bort sig igen och berättat för mig att jag skulle göra på detta viset. Jag älskart! Fy TUSAN vad underbart det är att ha någon att skylla på!

I det stora hela konstaterar jag att jag hade en ljusning på lördagskvällen men nu har mitt liv återgått till kaos och dessutom med ett ännu mer kaosartat hem. Jag ger upp!

Idag är det iaf söndag och det känns som fredag, fy tusan vad jag vill ha hälga!

Upp-å-ner och semester

Just nu känns mitt liv som en cirkus. Snart vet jag inte om jag verkligen har huvudet upp och fötterna ner, det kan lika väl vara tvärtom men jag skulle inte märka det. Jag har insett att det är viktigt att ha någon del i livet ordningssamt när resterande delen är kaotisk. Ett ordningssamt hem vore att föredra men härhemma är det mer kaos nu än någonsin. En halvmålad hall utan garderobsdörrar vilket i sin tur innebär att hallen har förflyttats till vardagsrummet. Jag tror ni redan där anar kaos? Jag står inte ut! Tankarna flyger som ett gäng fläckflugor i huvudet på mig och det känns som jag står med mina fötter i en varsin myrstack och det är då jag skulle vilja komma hem till något som kan skapa någon form av lugn men icke. Jag säger som den kloke Winnerbäck Stå ut, förr eller senare spricker en bubbla, stå ut några dagar till. Med dessa ord biter jag ihop och försöker acceptera situationen.

En kortare semester har också genomförts, närmare bestämt till Orsa. Den bestod av äggmackor, fortkörningsböter, bambabjörnar och pizza. Allt vad en semester ska innehålla... typ.

Så här cool var lillebror

Å så här cool va jag ( Vi såg faktiskt en sån stor björn, dä ni!)