Jag hade tänkt ta lärdom av mitt förra inlägg och istället för att klaga så skulle jag igår ta tag i en del av mitt kaotiska liv. Det krävdes ingen längre eftertanke för att inse att den delen av livet som är möjlig att åtgärda just nu är mitt hem.
Lördagen började bra, jag vaknade upp utvilad i Jossans säng och begav mig till jobbet. En riktigt bra dag på jobbet, lugnt på telefonen och lite sådär allmänt trevligt typ. Inom mig rådde dock fortfarande kaos men jag hade bestämt mig, idag skulle det ske. Mitt kaotiska hem skulle röjas upp. Detta innebar dock inte att hallen skulle flyttas tillbaka till hallen, att golvet skulle läggas och att garderobsdörrarna skulle sättas tillbaka.
Nej nej nej. Det innebar att jag skulle ta tag i mitt gigantiska diskberg, jag skulle plocka iordning tvätt, ta bort all färg som hade fastnat på diskbänken och jag skulle även måla lite färg på en vägg i vardagsrummet eftersom det fattades lite färg där, bitvis. För att råda bot på denna stress kompade jag en timme och gasade hemmåt för att åtgärda detta.
Lördagen började bra, jag vaknade upp utvilad i Jossans säng och begav mig till jobbet. En riktigt bra dag på jobbet, lugnt på telefonen och lite sådär allmänt trevligt typ. Inom mig rådde dock fortfarande kaos men jag hade bestämt mig, idag skulle det ske. Mitt kaotiska hem skulle röjas upp. Detta innebar dock inte att hallen skulle flyttas tillbaka till hallen, att golvet skulle läggas och att garderobsdörrarna skulle sättas tillbaka.
Nej nej nej. Det innebar att jag skulle ta tag i mitt gigantiska diskberg, jag skulle plocka iordning tvätt, ta bort all färg som hade fastnat på diskbänken och jag skulle även måla lite färg på en vägg i vardagsrummet eftersom det fattades lite färg där, bitvis. För att råda bot på denna stress kompade jag en timme och gasade hemmåt för att åtgärda detta.
Jag kom hem och var fylld med energi. Diskberget och tvätten försvann i ett kick och jag började gno bort färg på diskbänken. Hällde ut lacknafta på bänkskivan och där började mitt tålamod tryta. Jag gav inte upp. Jag började istället måla på rikligt med vit färg på min (som jag då trodde) vita vägg. Jag började ana oråd eftersom det nymålade syntes så tydligt.
Vägrade inse fakta och åkte hem till pappa. Där informerade Ulrika mig om att färgen jag hade på väggen var inte vit, den var utblandad med grått. Å där tog energin slut. Jag har numera en ljusgrå vägg med vitt kladd på. Det gottiga med denna historia är att jag även denna gång kan skylla på... ja just det, pappa! Han har gjort bort sig igen och berättat för mig att jag skulle göra på detta viset. Jag älskart! Fy TUSAN vad underbart det är att ha någon att skylla på!
I det stora hela konstaterar jag att jag hade en ljusning på lördagskvällen men nu har mitt liv återgått till kaos och dessutom med ett ännu mer kaosartat hem. Jag ger upp!
Idag är det iaf söndag och det känns som fredag, fy tusan vad jag vill ha hälga!
2 kommentarer:
"Stackars" storebror som får skulden för allt.
Ja men vad har man annars en pappa till? ;)
Skicka en kommentar