Det är fredag och jag är bakis.
Det känns konstigt. En blandning mellan vemod och ren njutning.
Jag har hela helga framför mig.
Hur som helst hade jag och Lotta dyrt och heligt lovat varandra att hålla oss lugna då vi båda äter penicillin. Vi dricka otroligt måttligt och sova innan klockan tolv. Så blev det inte. Jag har träffat en människa med minst lika dålig karaktär som mig. Hur som helst, morgon startade klockan nio då Lotta hämtade upp mig, Patrik med världens minsta packning och BakisMats. Efter ungefär 5 minuter kom Onkel Kånkel skivan fram och så var nivån satt för oss - än en gång. Vi uthärdade en hel arbetsdag fylld til bredden innan det var dags att checka in på hotellet. Lotta tog täten och var först in på vårt rum. Det minsta rummet ever och med en toalett som kunde förvandlas till dusch. Jag kostade på mig en dusch och var sedan gjorde mig sedan iordning under tystnad med tanke på att min hals höll på att kväva mig.
Så var det dags för middag. Lotta och jag var mer än nöjda när vi insåg att vi var otroligt städade. Vi begav oss mot huvudkontoret för förfest och där ballade det ur. Öl och shots och sen hände det som inte skulle hända. Ut på korgen. Kvar till stängning. Fyllemat. Inte ens där var det över, givetvis landade efterfesten på vårt rum.
Jag vaknade och tittade mig i spegeln - rödögd as hell. Ångesten var total. Öppnade dörren och får syn på Mats. Hans ögon var mer än röda óch dessutom svullna - jag kände mig helt plötsligt som en bättre människa.
Det är fredagkväll och klockan är åtta. Jag funderar starkt på att bädda ner mig.
Dålig karaktär var namnet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar