Det känns som om jag befinner mig i något slags vakum. Som om tiden just nu är en väntan, en väntan på något större. Det kluriga är att jag inte har en aning om vad det är jag väntar på. Kan det vara så enkelt så jag väntar på våren? Att jag väntar på att solens strålar äntligen börjar värma eller väntar jag på att få se den första vitsippan? Väntar jag på att flytta? Vinna pengar? Köpa nya vårskor? Är min väntan större än så? Väntar jag på den stora kärleken? På att någongång få veta att den här gången är det rätt?
Jag vet inte.
Är hela livet en lång jäkla väntan? En väntan på att alltid få någonting mer?
Ikväll har jag inga svar. Antagligen inte imorgon heller. Tills dess att jag har något svar ska jag passa på att njuta av det fantastiska liv jag faktiskt lever precis just nu!
Ta mig till kärlek, ta mig till dans! Ge mig nåt som tar mig någonstans.
1 kommentar:
Man väntar alltid på något, Johanna! Så kommer det nog alltid att vara :) Just nu är tiden innan det går mot vår, jag går också bara och väntar! Men den kommer ju allt närmare..något positivt iallafall;)
Skicka en kommentar