torsdag 28 januari 2010
fredag 15 januari 2010
Det kallas vardag
Jag har fastnat i något som kan kallas vardag.
Det handlar om att vakna till en alarmklocka som ringer alldeles för tidigt för att i nästa sekund tänka tankar såsom; "Om jag ändå vore arbetslös", "Om jag ändå vore pensionär". Efter att morgonbestyren är över och jag styr min kos mot Karlskoga så ler jag lite för mig själv och inser hur fruktansvärt löjliga dessa tankar är. Dock hindrar det mig inte att tänka tankarna nästa morgon också, och nästa, å ja, givetvis nästa. På vägen till jobbet försvinner jag in i Winnerbäcks lugn, i Hellströms energi eller nynnar jag med min allra finaste stämma till radioreklamen på Mix Megapol. Det jobbas i rasande takt innan jag sticker hem, lagar lite mat och ibland tar jag mig också iväg till Grythyttans lilla gym för att stilla mitt samvete som annars gnager sig trött någonstans långt, långt, långt inom mig. Det blir té, det blir soffa, det blir säng och det blir sömn och framförallt blir det ett alarm som återigen genererar ett par tankar "Om jag ändå vore...."
Detta, mina vänner, kallas vardag. Jag toktrivs i denna vardag som i text kan te sig oerhört svart och vit men som i själva verket känns tämligen färgglad.
Det handlar om att vakna till en alarmklocka som ringer alldeles för tidigt för att i nästa sekund tänka tankar såsom; "Om jag ändå vore arbetslös", "Om jag ändå vore pensionär". Efter att morgonbestyren är över och jag styr min kos mot Karlskoga så ler jag lite för mig själv och inser hur fruktansvärt löjliga dessa tankar är. Dock hindrar det mig inte att tänka tankarna nästa morgon också, och nästa, å ja, givetvis nästa. På vägen till jobbet försvinner jag in i Winnerbäcks lugn, i Hellströms energi eller nynnar jag med min allra finaste stämma till radioreklamen på Mix Megapol. Det jobbas i rasande takt innan jag sticker hem, lagar lite mat och ibland tar jag mig också iväg till Grythyttans lilla gym för att stilla mitt samvete som annars gnager sig trött någonstans långt, långt, långt inom mig. Det blir té, det blir soffa, det blir säng och det blir sömn och framförallt blir det ett alarm som återigen genererar ett par tankar "Om jag ändå vore...."
Detta, mina vänner, kallas vardag. Jag toktrivs i denna vardag som i text kan te sig oerhört svart och vit men som i själva verket känns tämligen färgglad.
måndag 9 november 2009
torsdag 15 oktober 2009
tisdag 6 oktober 2009
Njuter?!
Den stora tröttheten har drabbat mig. Jag hoppas att den botas snabbt för någon trötthet har jag varken tid eller lust med. Arbetsdagen har varit fylld till bredden och därför ska jag spendera kvällen med att göra så lite som möjligt. Jag har lagat mat av det som fanns i kylskåpet, kokat te och bäddat ner mig under täcket i soffan. Vanligtvis hade jag nu njutit av ensamheten en kväll som denna men icke. Det har redan uppstått lite längtan. Otäckt. Maten står fortfarande på diskbänken för insikten om att alla mina matlådor befinner mig på jobbet kom som en smäll i ansiktet. Den stora tröttheten bidrar till lättirritation och för att undvika detta intalar jag mig att det som inte syns finns inte.
Nu ska jag dricka te och försöka njuta. Försöka duger.
Nu ska jag dricka te och försöka njuta. Försöka duger.
onsdag 16 september 2009
Ingen ordning?!
Jag kan ha räknat sekunderna som gick
Mellan ljuset, och åskans dån
Jag kom på mig själv med att undra för ett ögonblick
Om du var på väg hit, eller härifrån
Det tysta ekot är av ett slag för sig
Det kommer ensamt, om det är nåt att ha
Vad du än gör ta inga råd från mig
Jag vet, de fungerar inge bra
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra?!
12e december, jag längtar!
onsdag 9 september 2009
Tolkning!
Mitt bagage är fyllt med porslin. Porslin som pappa hysteriskt har packat in där. Jag försökte stoppa honom - förgäves. Detta porslin ska vara Gröna Anna. Jag anser det vara en lögn. Jag skulle kunna kalla det Spruckna Anna, eller möjligvis Missfärgade Anna. Det finns dock en uns utav charm hos detta spruckna och missfärgade porslin, en charm som passar alldeles ypperligt i en sommarstuga. Det finns antagligen en anledning till att pappa inte kunde stoppas. Denna anledning borde vara att jag får en sommarstuga i födelsedagspresent. Logiskt, rimligt och högst sannolikt.
Eller?
Eller?
måndag 31 augusti 2009
Tänkvärt!
Löven faller. Bloggen likaså.
Jag letar blogginspiration, sålänge tycker jag att ni ska läsa detta.
Han har ett budskap. Han kan skriva. Han inspirerar.
Jag gillart - gör ni?
"Du är alltid din värsta fiende"
KRÖNIKA/ BLI EN ZLATAN
Marcus Birro - sårbar och därför stark.
Jag skulle också vilja vara Joakim Thåström eller Bruno K Öijer och aldrig ge intervjuer och bara vara världens coolaste människa utan att behöva snacka med någon.
Men jag är inte Joakim Thåström. Jag är inte ens i närheten. Jag är rätt bra ändå. Jag tycker om att vara den jag är. Jag tycker om att mitt skrivande tagit mig till platser jag aldrig annars skulle ha fått besöka. Jag älskar att jag inte har någon utbildning, att jag inte gått någon medial skola, att jag inte lärt mig till det här yrket ihop med andra, att jag bara tagit tio poäng på universitet, att jag lärt mig detta helt på egen hand, genom kärlek, genom att läsa, skriva, läsa mer och skriva ännu mer.
Jag har inte fått en påse slask gratis. Jag har fått kämpa för varenda centimeter framgång jag haft. Det gör mig ingalunda unik eller särskilt märkvärdig, men det gör mig ödmjuk och det borde inge hopp i alla som drömmer om att få skriva på heltid, som tror att man måste ha gått på fina skolor i Stockholms innerstad för att kunna leva på detta.
Du är Zlatan. Du kommer från grus och asfaltsplanerna runt höghusen. Det är punk. Det är Thåström. Det är Ebba Grön i en liten ask, detta att ha drömmen i sin hand och se den bli en fågel vars vingar bär.
Kaxigt? Jodå. Underbyggd kaxighet? Japp.
Det är också din chans. Du som drömmer om att sätta de jävlarna på plats. Du som läser tidningar, bloggar och annat och alltid är bättre än dem. (än oss.)
Du kan själv. Det går. Det är bara att jobba, jobba, jobba som min tränare skrek på åttiotalet över den regniga grusplanen nere vid Mossens idrottsplats i Göteborg.
Det går. Det är svårt men det går. Vårda drömmen. Låt inte de vulgära aporna få fatt i den där drömmen. Låt inte trygghetsknarkarna rycka drömmen ur dina händer. Låt inte socialtanter, lärare, kuratorer och avundsjuka vänner få dig att tro att det du drömmer om inte är något värt.
Det är tvärtom. Det du drömmer om är ditt liv. Bli inte en av alla dem som vid fyrtio sitter där halavpackad på radhustrappan och förbannar alla dina chanser du aldrig tog.
För när det kommer till kritan; vem stoppar dig? Oftast du själv.
Du är alltid din värsta fiende.
Låt dina drömmar slå ut som blommor i dina händer.
Under tiden ska jag gå ut i den här blåsiga, varma, kalla, regniga, fantastiska, hemska, vemodiga svenska sommaren och se ljuset skär som en värja över himlen som aldrig mörknar den här tiden, aldrig på riktigt, utan hela tiden spiller några droppar mjölkvit varsamhet ner på oss som går här med våra problem, våra skulder, vår otrohet, vår rädsla, våra barn, vår ständiga jakt på tiden i våra händer, som en stjärna i handflatan.
Jag letar blogginspiration, sålänge tycker jag att ni ska läsa detta.
Han har ett budskap. Han kan skriva. Han inspirerar.
Jag gillart - gör ni?
"Du är alltid din värsta fiende"
KRÖNIKA/ BLI EN ZLATAN
Marcus Birro - sårbar och därför stark.
Jag skulle också vilja vara Joakim Thåström eller Bruno K Öijer och aldrig ge intervjuer och bara vara världens coolaste människa utan att behöva snacka med någon.
Men jag är inte Joakim Thåström. Jag är inte ens i närheten. Jag är rätt bra ändå. Jag tycker om att vara den jag är. Jag tycker om att mitt skrivande tagit mig till platser jag aldrig annars skulle ha fått besöka. Jag älskar att jag inte har någon utbildning, att jag inte gått någon medial skola, att jag inte lärt mig till det här yrket ihop med andra, att jag bara tagit tio poäng på universitet, att jag lärt mig detta helt på egen hand, genom kärlek, genom att läsa, skriva, läsa mer och skriva ännu mer.
Jag har inte fått en påse slask gratis. Jag har fått kämpa för varenda centimeter framgång jag haft. Det gör mig ingalunda unik eller särskilt märkvärdig, men det gör mig ödmjuk och det borde inge hopp i alla som drömmer om att få skriva på heltid, som tror att man måste ha gått på fina skolor i Stockholms innerstad för att kunna leva på detta.
Du är Zlatan. Du kommer från grus och asfaltsplanerna runt höghusen. Det är punk. Det är Thåström. Det är Ebba Grön i en liten ask, detta att ha drömmen i sin hand och se den bli en fågel vars vingar bär.
Kaxigt? Jodå. Underbyggd kaxighet? Japp.
Det är också din chans. Du som drömmer om att sätta de jävlarna på plats. Du som läser tidningar, bloggar och annat och alltid är bättre än dem. (än oss.)
Du kan själv. Det går. Det är bara att jobba, jobba, jobba som min tränare skrek på åttiotalet över den regniga grusplanen nere vid Mossens idrottsplats i Göteborg.
Det går. Det är svårt men det går. Vårda drömmen. Låt inte de vulgära aporna få fatt i den där drömmen. Låt inte trygghetsknarkarna rycka drömmen ur dina händer. Låt inte socialtanter, lärare, kuratorer och avundsjuka vänner få dig att tro att det du drömmer om inte är något värt.
Det är tvärtom. Det du drömmer om är ditt liv. Bli inte en av alla dem som vid fyrtio sitter där halavpackad på radhustrappan och förbannar alla dina chanser du aldrig tog.
För när det kommer till kritan; vem stoppar dig? Oftast du själv.
Du är alltid din värsta fiende.
Låt dina drömmar slå ut som blommor i dina händer.
Under tiden ska jag gå ut i den här blåsiga, varma, kalla, regniga, fantastiska, hemska, vemodiga svenska sommaren och se ljuset skär som en värja över himlen som aldrig mörknar den här tiden, aldrig på riktigt, utan hela tiden spiller några droppar mjölkvit varsamhet ner på oss som går här med våra problem, våra skulder, vår otrohet, vår rädsla, våra barn, vår ständiga jakt på tiden i våra händer, som en stjärna i handflatan.
fredag 21 augusti 2009
Välkommen!
Fredagkväll. En regnig sådan. En ensam sådan. Kanske en behövlig ensamhet, kanske inte. Tid för eftertanke, tid för framtiden, tid för mig själv. Denna fredag tar semestern slut och jag välkomnar hösten. Heja höst med frisk luft, mörka kvällar, stearinljus och oändigt tedrickande. Heja hösten med rutiner, svampplock och hemmakvällar. Årstidernas årstid!
Välkommen vardag!
onsdag 15 juli 2009
Tisdagkväll
Tisdagsaktivitet
3 ynkliga borrar lyckades jag få på kroken. Dessa ynklingar lyckades även göra mig till vinnare i den (o)uttalade fisketävlingen. Gottigt.
fredag 10 juli 2009
Kim & Robert
Det var torsdag igår. Bilen skuttade inte till jobbet, kändes snarare som något slags motstånd. Dit kom jag i alla fall å ganska roligt var det. Så var det återigen dags för hemfärd. Deppmusik spelades på högsta volym och jag fullkomligt skrek ut de bittra orden. Regnet öste ner. Väl hemma parkerade jag bilen och klev ut i en vattenpöl som kan liknas vid ett hav. Typ. I alla fall Sörälgen eller Torrvarpen. Eller nja. Kanske Sången då? Skitsamma, bittert var det. Släpade mig postlådan samtidigt som vattnet sipprade mellan mina tår i de vita tygskorna. Öppnar postlådan och tar upp ett brev från Länsförsäkringar... och... PLÖTSLIGT händer det.
Ett brev undertecknat.... Kim Källström. Å alla som känner mig vet att mitt hjärta slår ett litet extra slag för denna underbara kille. Jag blev givetvis mer än glad och började planera för framtiden.
Dock glömde jag fort. Även idag kom jag hem från jobbet. Dock inte med lika dävna steg eftersom det trots allt ä hälja men inte heller på mitt bästa humör. Öppnar återigen postlådan, plockar upp ett genomblött brev från telia och.... Plötsligt händer det IGEN:
"Hi Girl!
Looking forward to see you soon. And soon it´s "hälja" so we have to meet.
Hughs Robert Pattinson"
Vad händer på måndag?
Kan det vara självaste Björn Gustavsson som ligger i min postlåda då?
För...
...bara för att denna människa jobbar på posten behöver väl inte det innebära att hon har ett finger med i spelet?
Eller? ;)
Nu är det i alla fall hälja (som Robert Pattinson skulle ha sagt) och jag sticker till Loka med mina underbara och badar bubbelpool!
Ett brev undertecknat.... Kim Källström. Å alla som känner mig vet att mitt hjärta slår ett litet extra slag för denna underbara kille. Jag blev givetvis mer än glad och började planera för framtiden.
Dock glömde jag fort. Även idag kom jag hem från jobbet. Dock inte med lika dävna steg eftersom det trots allt ä hälja men inte heller på mitt bästa humör. Öppnar återigen postlådan, plockar upp ett genomblött brev från telia och.... Plötsligt händer det IGEN:
"Hi Girl!
Looking forward to see you soon. And soon it´s "hälja" so we have to meet.
Hughs Robert Pattinson"
Vad händer på måndag?
Kan det vara självaste Björn Gustavsson som ligger i min postlåda då?
För...
...bara för att denna människa jobbar på posten behöver väl inte det innebära att hon har ett finger med i spelet?
Eller? ;)
Nu är det i alla fall hälja (som Robert Pattinson skulle ha sagt) och jag sticker till Loka med mina underbara och badar bubbelpool!
torsdag 9 juli 2009
?
Regnet öser ner. Mysigt. Två filmer avklarade. Vad händer härnäst? En kopp te och läsa klart boken kanske. Smuts. Lite Melissa Horn. Långa nätter. Joshua Radin. What if you. Tid till eftertanke. För lite tid. För mycket tid. Nu kan du få mig så lätt.
tisdag 7 juli 2009
Rockiga?
tisdag 30 juni 2009
Fundering
Ta aldrig någonting för givet
Bittert och melankoliskt?
Eller är det just detta som gör livet så in i helvete spännande?
Bittert och melankoliskt?
Eller är det just detta som gör livet så in i helvete spännande?
måndag 22 juni 2009
Höjdpunkter!
Det finns något bra med alla dagar, även denna måndag.
Dagens höjdare är helt klart långfikat med Lina, Frida och de toksöta underverken Bella och Ebbe. Det gav mig en gottig känsla och återigen en insikt om vad som verkligen betyder nåt.
Jag gillar´t.
Dagens andra höjdare var att plugga in mp3n i öronen och spatsera Näshagen runt. Lyssnade på Hiphopper, tittade ut över sjön och samma insikt svepte förbi, insikten om vad som verkligen betyder nåt.
Å ja, jag gillar´t!
Dagens höjdare är helt klart långfikat med Lina, Frida och de toksöta underverken Bella och Ebbe. Det gav mig en gottig känsla och återigen en insikt om vad som verkligen betyder nåt.
Jag gillar´t.
Dagens andra höjdare var att plugga in mp3n i öronen och spatsera Näshagen runt. Lyssnade på Hiphopper, tittade ut över sjön och samma insikt svepte förbi, insikten om vad som verkligen betyder nåt.
Å ja, jag gillar´t!
måndag 15 juni 2009
Midsommarfirande och nedräkning
På fredag smäller det. Midsommarfirande går av stapeln, trots skyfall ska jag dricka svartvinbärssprit och hejdlöst imitera små grodorna för att slutligen somna och drömma om den rätte. Inte nog med att årets längsta dag (om det nu verkligen stämmer) ska firas så ska även min nedräkning mot semestern börja just på fredag. På fredag är det 6 veckor kvar tills solen skall stå som högst och då jag under tre veckors tid inte en enda gång ska vakna till "And I'd give up forever to touch you ..." om jag inte väljer det vill säga. Semestern ska alltså innebära alarmfritt. Istället vill jag ägna semestern åt att dyrka den fantastiska solen. Jag vill också åka till torpet och bara vara, bli omhändertagen och äta smörstekta kantareller. Jag vill givetvis sticka ut och fiska flertalet gånger och förhoppningsvis meta upp den beryktade bambaabborren. Under dessa semestertider skulle jag vilja livnära mig på glass och grillat med undantag för en skaldjurstallrik på en klippa på västkusten. Jag vill också sticka till Sthlm och åka Djurgårdsfärjan till Grönan i skymningen och bli toknostalgisk och bara njuta av att livet ibland kan vara så otroligt gottigt. Detta är vad jag vill och som alltid numera så förutsätter jag givetvis framgång!
söndag 14 juni 2009
Döende?
Min blogg tycks ha stendött, likaså min blogginspiration.
Det finns inget att skriva.
Förutom blogginspirationen känner jag mig tämligen levande. Levande och otroligt nöjd. Just idag - just nu - nöjd är inget bestående fenomen. Jag vill mer. Alltid, speciellt just nu. Det ska hända. Mycket. Snart.
Nu ska jag släcka lampan och lyssna på regnet. Just idag - just nu - och njuta av det faktum att jag känner mig nöjd.
Just idag - just nu.
Det finns inget att skriva.
Förutom blogginspirationen känner jag mig tämligen levande. Levande och otroligt nöjd. Just idag - just nu - nöjd är inget bestående fenomen. Jag vill mer. Alltid, speciellt just nu. Det ska hända. Mycket. Snart.
Nu ska jag släcka lampan och lyssna på regnet. Just idag - just nu - och njuta av det faktum att jag känner mig nöjd.
Just idag - just nu.
tisdag 26 maj 2009
Kanske, bara kanske...
Livet rusar på i 110 och ibland hinner jag inte riktigt med.
Idag har jag därför bestämt mig för att spendera kvällen med att göra... ingenting. Å detta "ingenting" ska göras utan dåligt samvete för alla "borde". Fuck "borde"...bara för ikväll. Istället ska jag ägna mig åt ingenting. Ingenting som egentligen är någonting.
Jag kanske, bara kanske, läser några sidor om Lisbeth Salander.
Jag kanske, bara kanske, kokar en kopp te och förbannar mig över att jag inte har någon mjölk.
Jag kanske, bara kanske, slår på tv:n och försvinner in i ett värdelöst program.
Jag kanske, bara kanske, lyssnar på musik och äter marsmallows som jag inte ens tycker om.
Jag kanske, bara kanske, inte gör någonting annat än att bara njuta av det faktum att jag inte gör någonting.
Jag kanske gör allt detta, eller inget, eller varför inte något helt annat?
Njuter, det gör jag.
tisdag 19 maj 2009
Klassfest & golfrunda
Det är tisdag kväll och jag tänkte helt oplanerat slå till med en liten uppdatering.
Bara ordet uppdatering gjorde mig illa till mods. Uppdatering låter stort, som om ni nu skulle få reda på en hel del gottigt skvaller och andra smaskiga detaljer om mitt liv. Men icke. Kan bero på att det inte finns några smaskiga detaljer och det kan också bero på att jag hellre lämnar plats åt helt ointressanta och fullkomligt onödiga detaljer.
Jag har redan tappat blogginspiration och jag har inte ens kommit fram till avsnittet om de fullkomligt onödiga detaljerna.
Så kan det gå.
Bättre än så här blir det inte.
Eller jo, jag bjussar på en bild;
onsdag 13 maj 2009
Axplock och mumma
Jag har laddat över mina mobilbilder till datorn.
Det bjuds givetvis på ett axplock;
Det är konstaterat att jag är en sjuk människa...
... som gillar mat.
Livet leker och jag gillart!
tisdag 5 maj 2009
Förlamad
Någon sorts förlamning har drabbat mig - både kroppsligt och mentalt.
Jag sitter här i med fötterna på bordet, med ett ofungerande kylskåp bredvid mig och dessutom med vetskapen om att jag bör gå och duscha. Detta är dock inte anledningen till min förlamning även om det skulle kunna vara skäl nog. Anledningen är istället att jag har använt min lilla hjärna alldeles febrilt mycket idag, workshop med jobbet som tenderar att skapa både förvirring, motivation och otaligt många ideér -somliga vettiga men de flesta är av helt annan kaliber . Hemvägen blev en känsloresa där jag skrek ut min glädje för att i nästa stund förvandlas till egoist och då fälla ett gäng tårar - jag behöver henne där hon är nu - ingen annanstans.
Inte nog med att hjärnan och känslorna har gått på högvarv idag. Väl hemma drog Vickis med mig på spinning så nu är jag dessutom kroppsligt förlamad.
Det gottiga är att jag fullkomligt njuter av denna förlamning.
Jag sitter här i med fötterna på bordet, med ett ofungerande kylskåp bredvid mig och dessutom med vetskapen om att jag bör gå och duscha. Detta är dock inte anledningen till min förlamning även om det skulle kunna vara skäl nog. Anledningen är istället att jag har använt min lilla hjärna alldeles febrilt mycket idag, workshop med jobbet som tenderar att skapa både förvirring, motivation och otaligt många ideér -somliga vettiga men de flesta är av helt annan kaliber . Hemvägen blev en känsloresa där jag skrek ut min glädje för att i nästa stund förvandlas till egoist och då fälla ett gäng tårar - jag behöver henne där hon är nu - ingen annanstans.
Inte nog med att hjärnan och känslorna har gått på högvarv idag. Väl hemma drog Vickis med mig på spinning så nu är jag dessutom kroppsligt förlamad.
Det gottiga är att jag fullkomligt njuter av denna förlamning.
tisdag 28 april 2009
Onsdag och F2
Snart onsdag, alltså mitt i veckan. Mitt i -det beskriver mitt tillstånd ganska bra just nu.
Jag kan inte bestämma mig om jag just nu är tokglad och pirrig eller om jag bara är orolig och ute på jävligt hal is. Hur som helst så har handling gått före tanke än en gång i mitt spontana liv. En flytt ska ske och det känns mer än rätt. Vad som däremot känns som ett bäcksvart orosmoln som svävar ovanför mitt huvud är det faktum att mitt kylskåp har pajjat och att jag dessutom inte har ansträngt mig för att få min lägenhet såld. MEN jag har varit på kurs och lärt mig att tänka f2 vilket jag använder flitigt dagar som dessa - Förutsätt framgång! Oh yes!
5 dagar har spenderats i Arvika och Sunne där jag och mina allra bästa kollegor Lotta och Mats har varit på NLP-kurs och blivit motivationsboostade. Solen sken och dagarna var till bredden fyllda med nyttigheter och hjärnaktivitet. När kvällen kom förvandlades nyttigheter till folköl och rödvin och hjärnaktiviteten var lika med noll och den dåliga humorn tog överhand- Jag gillart och bakom all humor, alkohol och skratt finns det hoppfulla idéer.
Ge mig hälja!
Jag kan inte bestämma mig om jag just nu är tokglad och pirrig eller om jag bara är orolig och ute på jävligt hal is. Hur som helst så har handling gått före tanke än en gång i mitt spontana liv. En flytt ska ske och det känns mer än rätt. Vad som däremot känns som ett bäcksvart orosmoln som svävar ovanför mitt huvud är det faktum att mitt kylskåp har pajjat och att jag dessutom inte har ansträngt mig för att få min lägenhet såld. MEN jag har varit på kurs och lärt mig att tänka f2 vilket jag använder flitigt dagar som dessa - Förutsätt framgång! Oh yes!
5 dagar har spenderats i Arvika och Sunne där jag och mina allra bästa kollegor Lotta och Mats har varit på NLP-kurs och blivit motivationsboostade. Solen sken och dagarna var till bredden fyllda med nyttigheter och hjärnaktivitet. När kvällen kom förvandlades nyttigheter till folköl och rödvin och hjärnaktiviteten var lika med noll och den dåliga humorn tog överhand- Jag gillart och bakom all humor, alkohol och skratt finns det hoppfulla idéer.
Ge mig hälja!
söndag 19 april 2009
Knäsvag och nöjd
Underbara vår!
Lasse kan sätta ord på de flesta känslor eller är det tvärtom, han skapar en känsla utav orden? Ja jag tror på det sista - detta handlar inte om orden utan om känslan.
Jag vill gå hem med dig, bara gå hem med dig innan eftertänksamheten har raserat hela natten
bara gå hem med dig genom vårens första rodnande natt..
Pling-plong och jag log fånigt. Kanske bara i sekunder men det spelar ingen som helst roll. Jag är nöjd och det år vååååår. Natten rodnar. Jag kryper ner i soffan och passar på att le lite till innan verkligheten hinner ikapp. Godnatt.
Lasse kan sätta ord på de flesta känslor eller är det tvärtom, han skapar en känsla utav orden? Ja jag tror på det sista - detta handlar inte om orden utan om känslan.
Jag vill gå hem med dig, bara gå hem med dig innan eftertänksamheten har raserat hela natten
bara gå hem med dig genom vårens första rodnande natt..
Pling-plong och jag log fånigt. Kanske bara i sekunder men det spelar ingen som helst roll. Jag är nöjd och det år vååååår. Natten rodnar. Jag kryper ner i soffan och passar på att le lite till innan verkligheten hinner ikapp. Godnatt.
torsdag 16 april 2009
Killar och Gurra
Det där med killar är inte lätt men en sak är säker;
Den här killen gillar jag mer än mest!
tisdag 14 april 2009
Berg- och dalbana
Idag har någon slags olustig känsla infunnit sig stundtals.
Givetvis var denna känsla som starkast när alarmet tjöt och jag var mitt uppe i en dröm som var ungefär tusen gånger bättre än verkligheten.
Känslan kvarstod en stund på jobbet där jag var tvungen att tjata mer än vanligt men avtog efter en stund när jag insåg att två av mina kära deltagare hade fått jobb. Jag blir mer än stolt och ler brett. Mådde gott på eftermiddagen också när jag än en gång fick tjata, denna gången på arbetsförmedlingen och deras stelbenta regelverk. Solen sken jag jag trallade till Håkan hela vägen hem, Ta mig till kärlek, ta mig till dans Ge mig nåt som tar mig någonstans för jag vill veta om kärlek fiiiiiiiinns. Trallade mig upp i den stinkande trappuppgången, öppnade dörren och möttes av solens strålar rakt in i mitt vardagsrum. Kan tyckas trevligt men icke, solens strålar innebär att gruset i hallen liknar ett sandtag och dammet i vardagsrummet som något slags snöfall. Snön föll och jag med den. Irriterade mig på allt som jag kan irritera mig på just nu;
En lägenhet som måste städas
Arbetsförmedlingens regelverk
Alkisarna i trappuppgången
Att pappa inte är hemma och kan tvätta min bil och byta till SOMMARdäck
Att min balkong inte är större
Att vissa personer lever för att sabotera och njuter av att göra andra ledsna
Å sist men inte minst- att jag valde att ha semester så in i helvete sent
Efter irritationsstunden tog jag en promenad, drack en kopp te, gjorde fiskpinnar med stuvad spenat och städade. Vips så var bitterfittan borta för denna gång.
Nu ska jag bädda ner mig i soffan och än en gång titta på sista avsnittet av Sex and the city och bara njuta. Kärlek finns - i alla fall på film.
Givetvis var denna känsla som starkast när alarmet tjöt och jag var mitt uppe i en dröm som var ungefär tusen gånger bättre än verkligheten.
Känslan kvarstod en stund på jobbet där jag var tvungen att tjata mer än vanligt men avtog efter en stund när jag insåg att två av mina kära deltagare hade fått jobb. Jag blir mer än stolt och ler brett. Mådde gott på eftermiddagen också när jag än en gång fick tjata, denna gången på arbetsförmedlingen och deras stelbenta regelverk. Solen sken jag jag trallade till Håkan hela vägen hem, Ta mig till kärlek, ta mig till dans Ge mig nåt som tar mig någonstans för jag vill veta om kärlek fiiiiiiiinns. Trallade mig upp i den stinkande trappuppgången, öppnade dörren och möttes av solens strålar rakt in i mitt vardagsrum. Kan tyckas trevligt men icke, solens strålar innebär att gruset i hallen liknar ett sandtag och dammet i vardagsrummet som något slags snöfall. Snön föll och jag med den. Irriterade mig på allt som jag kan irritera mig på just nu;
En lägenhet som måste städas
Arbetsförmedlingens regelverk
Alkisarna i trappuppgången
Att pappa inte är hemma och kan tvätta min bil och byta till SOMMARdäck
Att min balkong inte är större
Att vissa personer lever för att sabotera och njuter av att göra andra ledsna
Å sist men inte minst- att jag valde att ha semester så in i helvete sent
Efter irritationsstunden tog jag en promenad, drack en kopp te, gjorde fiskpinnar med stuvad spenat och städade. Vips så var bitterfittan borta för denna gång.
Nu ska jag bädda ner mig i soffan och än en gång titta på sista avsnittet av Sex and the city och bara njuta. Kärlek finns - i alla fall på film.
måndag 13 april 2009
Påskhelgen & Mammalängtan
Då ska vi se.
Påskhelgen 2009 är över.
Den har fortlöpt i en rasande takt och jag känner mig inte riktigt beredd på att återgå till jobbet. Idag har jag i alla fall gjort en hel del för att försöka förbereda mig, jag har både handlat och diskat så egentligen är jag beredd att möta tisdagen och allt som hör till den.
Påsken har bjudit på sol..
..TP-spelande
..Första grillningen
..Mat å folköl i solen
..Alias, fest och läggdags
..Årets andra grillning och kampen mellan man och kvinna
...Mera mat, glass i G-hyttan och en tur till Gastkullen för att kika på utsikten
Alltså, ungefär allt som en påskhelg ska innehålla. Dock har denna påskhelg varit utöver en normal påskhelg, en liten detalj har saknats och det är inte vilken detalj som helst utan mamma. Kanske kan kännas som en löjlig grej för en 25-åring och jag har, hör och häpna, klarat mig riktigt bra även om det har funnits en tendens utav mamma-längtan både för mig och lillebror. Å inte är väl det konstigt? Hon är världens bästa!
Just nu är det fullt ös i livet och mer ös önskas. Jag väntar på nästa steg som jag hoppas kommer snart, snart, snart. Livet är NU och det är ta mig tusan till för att levas!
Påskhelgen 2009 är över.
Den har fortlöpt i en rasande takt och jag känner mig inte riktigt beredd på att återgå till jobbet. Idag har jag i alla fall gjort en hel del för att försöka förbereda mig, jag har både handlat och diskat så egentligen är jag beredd att möta tisdagen och allt som hör till den.
Påsken har bjudit på sol..
..TP-spelande
..Första grillningen
..Mat å folköl i solen
..Alias, fest och läggdags
..Årets andra grillning och kampen mellan man och kvinna
...Mera mat, glass i G-hyttan och en tur till Gastkullen för att kika på utsikten
Alltså, ungefär allt som en påskhelg ska innehålla. Dock har denna påskhelg varit utöver en normal påskhelg, en liten detalj har saknats och det är inte vilken detalj som helst utan mamma. Kanske kan kännas som en löjlig grej för en 25-åring och jag har, hör och häpna, klarat mig riktigt bra även om det har funnits en tendens utav mamma-längtan både för mig och lillebror. Å inte är väl det konstigt? Hon är världens bästa!
Just nu är det fullt ös i livet och mer ös önskas. Jag väntar på nästa steg som jag hoppas kommer snart, snart, snart. Livet är NU och det är ta mig tusan till för att levas!
torsdag 9 april 2009
Komiskt och jävligt patetiskt
Det finns ett par ögon som gör att jag tappar allt vett
Tappar fotfästet
Tappar min egna verklighet.
Gång på gång.
Det finns ett par ögon som gör att jag faller
Jag glömmer
Jag faller
Jag glömmer igen
Faller igen
Och igen
Gång på gång
År efter år
Tappar fotfästet
Tappar min egna verklighet.
Gång på gång.
Det finns ett par ögon som gör att jag faller
Jag glömmer
Jag faller
Jag glömmer igen
Faller igen
Och igen
Gång på gång
År efter år
måndag 6 april 2009
Ordtorka och bilder
Jag lider av inspirationsbrist vad gäller bloggandet. Jag lider däremot inte av tristess för jag har två fantastiska helger bakom mig och antagligen ett par stycken framför mig också. Istället för ord blir det bilder idag, håll tillgodo. Detta är Hannisens senaste två helger;
Å där spårade det ur... Jag älskart!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)